onsdag 18 mars 2015

Urvattnad

I slutet av januari stod min lyckligt leende minisnögubbe vid sin snölykta. Den var helt omedveten om tider, som komma skall.
Idag är den alldeles urvattnad. Enda spår av det som en gång var är ett hjärta. Precis som livet. Vi har många spår i våra hjärtan av nära och kära som inte finns längre.

En av de roligaste saker att 
göra i livet är att göra det, 
som andra säger att du inte kan.

8 kommentarer:

  1. Fint skrivet och fint tänkt med snögubben som bara lämnade ett hjärta efter sej.

    SvaraRadera
  2. Oj, man får ju nästan lite hjärtsnörp när man ser det glada leendet som nu bara är ett minne blott!

    SvaraRadera
  3. Ja allting är ju förgängligt, det tillhör livet. Ha det fint. Carita

    SvaraRadera
  4. han var i alle fall ikke hjerteløs, snømannen.Tenk at han lot etter seg det. Til deg.
    Ha en fin dag.
    Mormor

    http://www.starbear.no/mormor/2015/03/18/onsdagstema/

    SvaraRadera
  5. Halloj!
    Men åh vilket fint inlägg & så söta snögubbar ♥
    Kram Arja

    SvaraRadera
  6. Lite sorgligt är det förstås men samtidigt livets gång. Underbar tolkning!

    SvaraRadera