Man gör sitt bästa för att undvika tanken på döden, särskilt för ens nära och kära. När man ändå mister en anhörig blir man medveten om, att döden alltid är närvarande.
Mitt i livet händer det, att döden kommer
och tar mått på människan.
Det besöket glöms och livet fortsätter.
Men kostymen sys i det tysta.
Tomas Tranströmer
Länk: tisdagstema - reflektion
Så vackert ni har pyntat.
SvaraRaderaIt is always sad to lose a loved one through death. Good reflection!
SvaraRaderaVacker bild och underbar text!
SvaraRaderaSå sant. Sömnaden pågår ...
SvaraRaderaUlla,jag beklagar sorgen när jag nu förstått vad som hänt hos dig.
SvaraRaderaEn vacker bild du har här, i den ligger det så mycket - och underbara Tranströmer du vald.
Vi brukar inte skicka kramar mellan oss men idag får du en tröstekram om du vill! :-)
mooie geweldige sfeer.
SvaraRaderaLivet och döden hör ihop, lite som i trädgården på hösten.
SvaraRaderaSom tur är har jag hittills varit förskonad. Något jag är tacksam över. / Britt
SvaraRaderaHej, jag tillhör den lilla minoritet som daglidags ägnar en stund till reflektioner över döden, den som avslutar livet som vi känner det, som ingen kan undkomma. Jag vet inte varför just jag gör sådana reflektioner, men jag har förstått att det inte är många som har dessa tankar närvarande
SvaraRaderaDen tanken är viktig att hålla vid liv så si tar vara på de stunder vi har tillsammans bättre. Vacker text
SvaraRaderaHa det gott
Kram Meta
Så är det och visst är många rädda för döden för man påminns om sin egen dödlighet. Därför är det viktigt att ta tillvara de få stunderna av lycka, kärlek och omtanke.
SvaraRadera