Älgarna har blivit en följetong

Det var ett tag sedan jag såg älgarna och trodde att jägarna hade gjort sitt. Men nej, nu är de här igen.

De mumsar på grannens äppelträd. Både mor och barn ser välmående ut. Det kommer nog inte våra trädgårdar att göra.

Njut av Eileens alla vackra bilder. Massor på hundar. Jag älskar hundar.

Gott Nytt År!

Efter att ha varit borta en månad är älgkon tillbaka med sina två kalvar för ett smaktest inför nyårsfirande. Det finns inga äpplen kvar på granntomten men där finns ett par delikata tallar och kalvarna låter sig väl smaka. Älgkon övervakar sina små gömd bakom några buskar.

Partyt fortsätter på verandan hos grannen ovanför. En liten munsbit här, en liten munsbit där. Hoppas verandan höll, älgarna är ganska tunga. Vikten på en älgko ligger på cirka 270 - 360 kilo. 

De försvann ur sikte men efter en stund återkom de, nu på framsidan av huset, hos grannen tvärs över gatan. Älgkon steg lätt över häcken men kalvarna måste anstränga sig lite mer för att komma över.

De stannade en stund och smakade på växterna. Grannen berättade att en av kalvarna stått tryckt med nosen mot ett fönster där hon har blommor innanför. Hon var rädd att älgkalven skulle hoppa in genom fönsterrutan, så hon flyttade alla växter. Därefter trängde sig älgfamiljen genom ett högt buskage och vandrade vidare till tomter bortanför. Beundra även vackra bilder hos Eileen.

Zoologisk trädgård

Grannen hade klippt gräsmattan för att finfördela höstens nedfallna löv och äpplen. Efter ett par dagar dök matgäster upp. Kanske var det doften av "äppelmos" som lockade. Jag smög fram till fönstret och tog några foton. Jag blev upptäckt direkt. Älgen var mycket uppmärksam. 

Den släppte mig inte med blicken. Då såg jag ytterligare två älgar, lite mindre i storlek. Det var säkert en älgko med två kalvar på bete i grannens trädgård. Det brukar annars vara rådjur som gör kontinuerliga besök nu på hösten, när äpplen fallit ned från träden.
Mer natur finns hos Eileen.

Hinder är till för att övervinnas

Länk:
Visdomsonsdag
Ordlös onsdag  (Wordless Wednesday)

Sikten är klar - eller inte

... hemma oroar vi oss för hur vi ska bli av med denna gäst. Nu är det hos grannen äpplena finns, inte i vår trädgård. Det blev ett relativt kortvarigt besök hos oss. Älgen tog ögonkontakt med oss en stund, innan den bestämde sig för att återvända till skogen. Den ställde sig på bakbenen mot viltstängslet och liksom bara gled över staketet utan att behöva ta sats.

Det var bra. Men så kom avlösning, inte lika gigantiskt stor men tillräckligt för att väcka oro hos en hundvakt. När man tar hand om en hund eller något annat djur, är man skyldig att se till att inget får hända dem. Innan jag släpper ut Zorro i trädgården studerar jag noga att sikten är klar.

Älgjakten börjar

Så är det dags för årets älgjakt. Min man väckte mig i morse och satte en låtsaskamera för sina ögon. Jag skyndade upp och hämtade den riktiga och gick i den riktning min man pekade. Där stod den, större än den som visade sig i november 2012.

Bredvid mina föremål med virkade spindelnät - det där lilla vita, som skymtar till höger om älgbogen. Kanske är det samma älg som vuxit till sig? Genast började jag tänka på, hur vi skulle få bort den från vår viltstängselinhägnade tomt. Vi ska vara hundvakt från imorgon och då passar det inte med en älg på tomten.

Vägen till landet går förbi Fållnäs gård. Träden, som ska bli en komplett allé och som planterades 2010, har klarat sig hittills. Den allra första omgången träd som planterades fick grävas upp då många träd inte klarade sig. Snart kommer lövkronorna att dölja gården.

De flesta båtarna är upptagna ur vattnet på landet, Sandvik Lisö. En ensam motorbåt har passerat och lämnat ett klurigt vågmönster efter sig. Vassen har en gyllengul färg och i det fuktigt disiga blå på andra sidan syns en del gulnande träd. Blandskogen här består av mycket barrträd.

Detta var min vackra, varma höstdag. Fototriss 234  tema denna vecka är "så här ser det ut där jag är".

Älg i hängsyren

Jag gömmer mig här bakom hängsyrenen så att de inte ser mig och så kikar jag fram lite försiktigt ....

Man ska inte skryta

Jag var så mallig över vårt viltstängsel runt tomten. Jag slapp de upprepade besöken av en äppeltjusarälg, som grannen hade. Men så en dag, när jag stod i ett fönster och beundrade älgen, hoppade den plötsligt över viltstängslet in på vår tomt, utan att ta fart, liksom bara gled över stängslet, lätt som en plätt.

Den styrde kosan över gräsmattan, tittade irriterat på mig med en aning rest ragg, fortsatte till andra sidan vår tomt, där de sista säsongsäpplena låg på marken.

 

Så småningom frågade vi oss, älgen och vi, hur den skulle ta sig ut i friheten igen. Kommunen har viltvårdare och jag fick ett telefonnummer. Vid kontakt med denne undrade han, om älgen hade horn. Nej, det hade den ju inte. "Då är det bara att öppna grinden och driva ut den - ring igen om ni misslyckas ..."

Nu funderar jag på hur effektiva viltstängslen längs våra vägar i landet är. Har de vilda djuren vederbörlig respekt? Förstår de att de inte ska hoppa över dessa stängsel?

Vad hände?

Plötsligt började datorn arbeta på egen hand. Den gick inte att stoppa. Program efter program försvann. Alla mina bilder försvann.

Jag ringde till min svärson, som lovade ta hand om hårddisken för att se vad som hänt. Efter kontroll meddelade han, att jag fått in virus. Tillsammans med en kamrat lyckades han ta bort dessa, samt återföra både program och bilder, som tack och lov inte hade raderats. De kunde inte se varifrån viruset kom. Jag kan inte förstå hur någon finner nöje i att sabotera på detta sätt. Det är med stor tvekan jag åter börjar blogga samt använda Internet.

Grannens äpplen är godare - fredagstema se igenom

Igår hyrde vi ett släp på bensinstationen här i Ösmo, så vi kunde städa bort högen med före detta trappor på landet. Onsdagar och lördagar är det öppet på sopstationen i Sorunda, som är närmast. När vi skulle börja lasta upptäckte jag den här snigeln och kom då att tänka på, hur lätt det är att insekter och annat sprids. Den här fick följa med tillbaka till Ösmo.

Väl hemma stod den här krabaten i grannens trädgård och mumsade på äpplen. Jag stod inomhus och fotograferade genom fönstret. Jag får känslan av att den frågar "vad glor du på?". Jag sade till min man, att grannens gräs och grönare och deras äpplen godare - hurra! Dessutom har vi ju faktiskt viltstängsel runt vår tomt. Det ser ut att vara en fjolårskalv - den var inte speciellt stor. Plötsligt blev den rädd för något och sprang in i skogen - samtidigt ser jag grannen - han såg upprörd ut...

Temat hos Sinneskatten denna vecka är genomskinlig, eller se igenom. Det tycker jag man kan säga om den hyrda vagnen, som man ser igenom och även älgen, som såg mig genom fönstret.

Trevlig advent!

Så här såg det ut utanför köksfönstret igår morse, när jag åt min frukost. Det är fortfarande varmt, gräset vissnat, buskarna nakna, inte en snöflinga så långt ögat når. Vi har viltstängsel runt tom-ten ... älgarna är alltså utanför detta. Då kan man kosta på sig att tycka om att ha dem så nära. Efter att ha ätit av grenarna länge och väl lade de sig och vilade - det ser rofullt ut.

Själv fortsätter jag att tömma min mors lägenhet. Hon hade vinden full med leksaker - här är en av mina första dockor över 60 år gammal - en trasdocka som gått sönder och därför blivit om-plåstrad. Men det gjorde inget, fick ingå i leken med sjukhusbesök och vård hos "doktor mamma". När jag fick den sade jag spontant, att den ser ut som en "Gammelfarmor" - och så fick den heta till min farmors förskräckta förtjusning.

En trevlig advent!

Blooming Friday - Besök

För att uppmuntra insekter och framför allt fjärilar att komma till min trädgård, har jag i år planterat en syrenbuddleja. Jag hoppas att den överlever vintern och inte bara blir en tillfällig gäst i år.

Jag har länge "jagat" humlor med min kamera för att ta min önskebild. Humlan ska "stå" surrande framför en blomma med vingar som blixtrar i solskenet, perfekt fokus på blomman och humlan ... Jag har hittills inte lyckats fånga bilden.

För första gången i mitt liv har jag sett en sorgmantel. Den bara kom en dag när svarta vinbären var mogna. Jag stod och plockade och plötsligt kom det något stort mörkt och landade och jag hade fått konkurrens om bären. Klart att jag fick ge mig och låta fjärilen få förtur. Det är ju stort när man upplever en sak för första gången.

Inte heller denna insekt har jag sett tidigare. Den satt vid entrén en dag. Jag vet inte vad det är för sort men har fått förslag på spinnare.

Från matbordet har vi utsikt över en liten skogsdunge bakom vårt hus. Där ligger en rishög, som ska brännas upp. En dag när jag satt och fikade såg jag i ögonvrån att rishögen inte hade den profil, som den brukade ha. Var mörkare och mera kompakt, så jag var tvungen att titta efter ordentligt. Då stog den här besökaren och tittade tillbaka. Staketet satte vi upp för några år sedan för att skydda de, som var utanför, för våra hundar och skydda våra hundar för de, som var utanför ...

Titta gärna på flera besökare hos andra på bloggen roses and stuff.

Rådjur i autofokus ... neej, inte precis rådjur ... men autofokus

Nu har jag rensat bort rabarberna och testar igen med autofokus. Lyckades inte fånga rådjursblicken denna gång heller ...

Hånfull älg på kinesiska muren

Vår sommarstuga är omgiven av cirka 3000 kvadratmeter skogklädd tomt. Jag tycker det är ganska hänsynslöst, för att inte säga hånfullt, av älgen att göra sina behov på den kinesiska muren. Den utgör bara en smal gångstig i stora skogen.

Skogens konung

Jag gjorde en ny inspektionspromenad idag runt tomten på landet. Krokusarna var nysnaggade. Överallt låg djurlort. Man fick verkligen kontrollera vart man ställde fötterna.

Här är några av de skyldiga alldeles bredvid vår tomt.