Farligt halt

Det dalade enstaka snöflinga när jag tog en promenad på elljusbanan idag. Stigen var riktigt hal med hårdtrampad is. Jag nästan ångrade att jag valde den här vägen.

Gran, tall, blåbärsris, lingonblad och mossa står för det gröna. Det är så vackert med mossan, som mjukar upp stenröset.

Här och där har vintergrön stensöta klättrat upp på stenarna.

På en tall med nästan lindbladsgrön mossa har någon fågel eller insekt gjort runda hål. Här tog jag det säkra före det osäkra och avbröt min halkiga promenad. Jag hade inte mina icebugkängor på utan vanliga läderstövlar, för jag trodde det skulle vara barmark idag.

Länk:
helgbilden
macromonday

Festlighet ... eller inte

Jag lämnade in bilen i morse på verkstad för att få hjälp med att byta till sommardäck. Promenaden hem gick via elljusbanan. Det är inte mycket att fotografera ännu. Det är i alla fall skönt att få röra på sig.

Jag passerar en del vattensamlingar. De är täckta av ett tunt istäcke på morgnarna.

Fjolårslöv trycker i den gröna, fuktiga mossan.

Hemma fortsätter jag promenaden i trädgården. Blåsipporna blommar så vackert.

Några påskliljor har precis slagit ut. De växer ganska nära huset i lä.

Så var det slut med blomglädjen. En rabatt är full av olika stora gropar. Något djur har varit där och grävt. Jag gissar att det är rötter och blomlökar som lockat - festligheter för gommen för vissa.

Jag undrar vad det är för djur som varit där. Det är stängsel runt tomten, så något vildsvin är det inte. Fotspåren är inte så tydliga - möjligen kan det vara en grävling, som tagit sig in under staketet, som katterna brukar göra.

Den som grävde har tillintetgjort mina visioner, krossat mina drömmar. Så här såg det ut förra året - astilbe och hosta var nyplanterat. Jag skulle njuta i år av mitt arbete.

Länk:
Onsdagstema - festlighet
Drömmar och visioner

Träd - fototriss

En liten tallplanta växer i en glänta i skogen. Ett tallfrö landade och upptäckte, att "här kan man trivas".

Andra plantor har etablerat sig och blivit tonåringar, som står under föräldrars skyddande krona. Men hur väl kan träd skydda varandra? Det var i höstas jag vandrade runt på el-ljusbanan och njöt i solen och av den vackra utsikten. Marken där banan ligger är inom promenadräckhåll för de flesta här i Ösmo. 

Nynäshamns Kommun är en ekokommun(!?), vilket betyder att man ska främja utvecklingen byggd på en ekologisk grundsyn, där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och en god hälsa.

Nu tar kommunen upp och aktualiserar tidigare utredningar om hur man kan förtäta samhället. Den här marken ägs av Strängnäs stift, av kyrkan. Stiftet är berett att sälja till kommunen, vars detaljplanerar går ut på att skogen sågas ned och hus byggs.

Vilka är vinnare i detta sammanhang? Inte vi som bor här och promenerar i den vackra naturen. Inte vår hälsa. Inte träden. Jag kom att tänka på ett ordspråk:

Den enes bröd den andres död.

Länk:
Fototriss 325 - träd

En vril vid el-ljusspåret!

På en av mina promenader på el-ljusbanan blev jag förbryllad, när jag fick se denna märkligt gåtfulla och konstigt säregna mycket uppseendeväckande knöl på en björk.

Det är en underlig utväxt, där träfibrerna går åt olika håll istället för att gå lodrätt. Denna kufiska defekt kallas vril eller masurknöl och beror troligen på ett genetiskt fel även om orsaken inte är utredd. Masurvirke är mycket eftertraktat, eftersom det anses vackert och dessutom är mycket hårdare än normalt virke (källa Wikipedia).

Länk:
Onsdagstema 296 - underligt
Nature Footstep - DAM 178

Färg+bomb - Blooming Friday

När jag promenerade på elljusbanan härom veckan föll mina ögon på färggranna snitslar. En markerad bana ledde rakt in i skogen.

Jag blev nyfiken och började följa den snitslade banan. Här slutade markeringarna. Det såg ut som en bomb slagit ner. Det stod något skrivet på ett papper, som hängde på en snitselmarkerad pinne.

Jag gick närmare och där stod 'stubben'. Så sönder som den var behövdes nog en förklaring. Fast kanske det är en 'station' för orienterande skolungdomar, som jag ofta ser irra omkring med karta i högsta hugg.

Länk: Blooming Friday - färgbomb

Skogspromenad

I helgen har jag återupptagit bekantskapen med elljusbanan här i Ösmo. I mitten på 1970-talet brukade jag åka direkt från jobbet och gå runt banan, som då var drygt 2,5 kilometer. 

Det är en blandskog av barr- och lövträd. Lövträden lyser upp skogen med sina glada höstfärger.

Till och med slyet under elledningen lyser vackert. 

Kommunen har gjort om elljusspåret, så att det är längre nu. På en stolpe finns en knapp, där man kan tända ljuset själv och då lyser det under en timme.

Gångstigen ligger på en kulle. Man ser att runt om ligger bondgårdar, åkrar och ängar. Det är gamla väg 225 som går förbi bondgården.

Nästa års blad är förberett hos blåbärsriset. En spindel har gjort ett nättak på riset. Jag har promenerat över en timme.

Tur att det är ljust för vem vill möta en sådan här sak i mörkret. Jag tror inte att jag bryr mig om kvällspromenader, faktiskt.

Länk: helgbilden