Mina förfäders gener är osynliga. De var så duktiga att laga piffiga rätter och bakverk som hette duga. Farfars plättar var gudomliga. Farmor var kallskänka i sin ungdom. Mormors hemgjorda värmlandskorv har ingen lyckats ta efter.
Men jag vill ju så gärna kunna. Jag har plockat fram ett par recept ur mina föräldrars samling. Började med äppelbröd. Följde receptet till punkt och pricka. Degen blev perfekt och jäste som den skulle. Sedan var det dags att kavla degen till en fyrkant 25x35 cm - alltså fram med linjal. Sedan på med övriga ingredi-enser, äppelklyftor överst och massor med kanel, för kanel tycker jag är gott. Därefter 30 minuter i ugnen. Inte klar, alldeles degig i mitten. 10 minuter till - nix - 10 till - börjar bli väldigt brun - måste nog avbryta. Botten blev snustorr - och jag ilsken som ett bi. Om inte min man sagt att den visst går att äta, så hade jag kastat den i soptunnan.
Fortsätter med kalvfärsrulader men tar nötfärs, som inte är så dyr. Kul med gamla recept - EVE användes när jag var liten, annars hade jag nog inte vetat att det är margarin. Men jag brukar använda smör och rapsolja när jag steker något. Koncentrerade mig på att leva i absoluta nuet - glömma äppelbrödsfiaskot. Allt flöt på fint. Lite pillrigt att rulla in persiljan i köttfärsen. Sedan var det bara att steka ruladerna - lugnt och fint, bruna runt om - men de ville liksom inte hålla ihop - var kanske för mycket persilja - ska kanske göra köttfärssås med persilja - någon bild tänker jag inte visa ...
