Insektstid

Luften fylls av flygande fjärilar. Det är svårt att fånga dem med kameran. Jag ställde mig vid klematisen Summer Snow och väntade på dem istället för att springa runt och skrämma dem.

Hortensian Annabelle är knoppigt gulaktig. En skalbagge iakttar mig.

Klematisen uppskattas även flugor - här njuter en blomfluga.

Blomflugan skulle nog ha låtit sig nöja med den vita klematisen. Den vita blomkrabbspindeln på den solgula, sibiriska vallmon var en utmaning den inte klarade av.

Länk:
Floral Friday Fotos fff345
Image-in-ing
Saturday Critters 
Camera Critters 531

Clematis Summer Snow

Klematisen Summer Snow är översållad med utslagna blommor men jag kunde bara se en enda humla. Det verkar vara osedvanligt lite insekter i år, åtminstone hittills. Man blir nästan lite orolig.

Länk:
Helgbilden

Vårfrestelser - Blooming Friday

Jag vill ha kontroll och planerar noggrant vad jag ska ha i trädgården och hur det ska placeras. Men sedan dyker de upp - tillfälligheterna. Sparsam som jag är kan jag inte bortse från dem.

Som när vi höll på att korrigera några buskar på landet. En gren av den vita clematisen gick av. Jag tog med den hem, plockade av bladrosetterna och planterade. Nu hoppas jag de ska rota sig, överleva vintern och växa nästa år så de blir lika vackra som de på landet.

Eller som när jag upptäckte fingerborgsörtsplantorna under ölandstokshäcken mot gatan, där de brukar sanda och salta på vintern. De var jag tvungen att rädda trots att jag inte hade något passande utrymme. Så klart att en bit av fick gräsmattan stryka på foten. Nu är bara frågan: "blir de vita eller rosa?"

Länk: Blooming Friday, vårfrestelser

Klematis och guldbagge

Den vita klematisen på landet har snart blommat över. En guldbagge hade placerat sig på toppen av en blomma. Jag var full av beundran för hans röda skägg.

Sedan upptäckte jag myrorna, som kröp överallt på kroppen. Det såg ut som ett slags symbios, där myrorna rengör guldbaggen och samtidigt får något gott i sig. Den verkade inte ha något emot att myrorna kröp där. Själv fortsatte den putsa skägget och ansiktet.

Länk: Nature Footstep, Blo-Ma 96

Knoppigt - så ser det ut idag

Det är inte många buskar eller träd som blommar på landet. De flesta låter sina knoppar vara slutna. Det är kalla frostnätter. Körsbärsbenvedens blad är fortfarande ljust gröna.

Jag tittar varje gång på buskroslingen om detta ska bli blommor eller bara en ny gren.  Det är spännande. År 2012 blommade den i mitten på juni (inlägg länk 2012-08-07). 

Den vita klematisen har ännu inte visat färg. Det är soligt och himlen är blå idag men temperaturen håller sig bara på omkring plus tio grader.

Länk:
Fototriss 258, så här ser det ut där jag är
I heart macro 51

Summersnow

Klematisen "Summersnow" har vuxit till sig. På våren ser den fruktansvärd ut, torr och risig, och jag tänker att den kanske inte klarade vintern. Men man ska inte ha för bråttom. Jag väntar tills vårens värme och solljuset fått arbeta. Då blir den så här fin.

Den här växer på ett staket på framsidan huset och gör det svårt att kika in. Den utgör även ett vindskydd för en bänk, som står innanför den fagra blomningen. En hel del torra kvistar finns kvar men döljs av det friska bladverket.

Höstvädret smyger sig på

Vi tog en tur till landet idag. Det är nästan två veckor sedan jag var där. Det regnade när vi kom dit. Ska köpa en tunna och samla regnvattnet i istället för den där lilla fulla hinken.

En klematis stod vid gårdsplanen och hälsade oss välkommen med öppen famn. Jag var nyfiken på hur långt vindruvorna hunnit. De borde vara goda nu ...

Hmmm ... några andra objudna flaxande gäster hann före ...

Det är fortfarande ganska grönt. Den där riktiga kylan med frost har inte kommit ännu. Thujan har dock börjat gulna.

Ett tulpanträdblad påminner om vad som komma skall.

Körsbärsbenvedets blad har dock börjat bli rödgrönt och frönen är outstanding, små tjusiga konstverk med naturen själv som penselhållare.

Klematis Summer Snow - växtkraft

Jag planterade några plantor klematis Summer Snow vid stängslet på framsidan, för att våra hundar inte skulle se och skälla på allt som passerade. När den blommar som intensivast ser den ut som en vit snödriva och ger mer än väl skäl för sitt namn.