Vitt och vackert

Körsbärsträdens vita blommor lyser upp i trädgårdarna och längs skogsbryn. Det är fåglarna som har uppskattat de C-vitaminrika bären och spridit dem till skogarna.

Norska brudspireans små vita blommor sitter tätt på grenar, som böjer sig i en båge mot marken. Det är när man går riktigt nära man ser, hur vacker blomman är.

Skuggbräckan visar sin skönhet som en solitär långt innan bladen slår ut på en hög stängel, så att alla kan beundra den.

Länk: onsdagstema 266 - vitt

Bergenian dansar och ler

Bergenian ser ut att sträcka ut sina armar medan den böjer sin stjälk och vajar i en mjukt böljande dans.

Kikar man in i den ligger de rosa rundade kronbladen i lager på lager som en kjol.

En skalbagge vill jämföra sin röda färg med blomman, som ser nästan läderartad ut på ovansidan. Insekten är lite mindre än blomman.

Länk: tisdagstema - mindre

Revsuga

Revsugan tillhör förra årets nyplantering. Den ser hittills ut som den klarat vintern och har så smått börjat skicka ut revor. Den första blomman börjar knoppas.

Länk:
I herat macro 103
Macro Monday 2

Halvskugga

Det än skönast att ligga så här i halvskugga. Spelar ingen roll hur mycket blommor, buskar och ogräs som omger mig - jag är vackrast, eller hur!

Länk: Nature Footstep 138 - fånga ljuset

Det luktar

Min man fyllde år i början på maj. Eftersom alla inte kunde komma vid det tillfället, har vi haft anledning att fira hans födelsedag hela månaden. Diva och Romeo undersökte igår hur gräset luktar under överinseende av mattes skugga. Båda har en liten mörk färgnyans som en triangel på ryggen, Romeo till vänster och Diva till höger. De är ju syskon också.

De hade med sig en vacker blomma, som jag har försökt fotografera så att man kan se hur den liksom skruvar sig fram i spiraler när den växer - väldigt intressant.

Zorro med matte och bonusbarnbarn tittade in idag och så klart måste Zorro kolla vad jag hade ställt ut för blått bland nunneörten.

Länk: Helgbilden

Veckade blad

Det är som någon gjort sig besvär att vecka bladen, för att få en vacker bladsprickning. Det ser ut som man har plisserat löven.  

Hängalmen blommade på bar kvist i början på maj och har nu gått i frö. Även dessa blad är vackert veckade.

Plisserade löv i svartvitt - fototriss

Jag älskar våren och växters utveckling från de spröda bladskotten till fullt utvecklade blad. Det är som träden föds på nytt varje år.

Länk: Fototriss 302 - svartvit

Bergklint

Förra året rensade jag bort bergklint, som växte i ölandstok-häcken på framsidan huset. En del planterade jag direkt i en rabatt på baksidan huset. Växten har tagit sig fint och bladen är nästan sammetslena.

Några rotdelar satte jag i en kruka. Även de växer och har fått stöd av en tjänstvillig spindel, som spunnit sitt nät runt bladen. Jag kommer så småningom att plantera även dessa i rabatten.

Bilden på blomman tog jag förra året, innan jag rensade bort den.

Länk: Floral Friday Fotos fff182

Aklejabett

Akleja tillhör mina favoritblommor. Jag gillar dock inte kryp, som perforerar mina blommor för att se vad som döljer sig inuti knoppen.

Då har blomman ingen möjlighet att bli så här vacker, som den var förra året.

Länk: torsdagstema - I like 197

Tulpanglöd

Det svala vädret gör att man kan njuta av våren väldigt länge i år. Det har kommit en del efterlängtade regnskurar de senaste dagarna och det tackar vi för.

Länk: Nature Footstep - DAM 147

Vacker vår varje år

Grannen har klippt sin vildvuxna häggmispel, så att vi får in mera ljus på vår tomt. Det ser dessutom riktigt prydligt ut. Dessvärre ser inte min högerhand lika prydlig ut.

Jag slog i armbågen förra året och hela armen svullnade och själva handen blev lite gulbrun, som ett blåmärke. Den blev inte lika vackert gul som den gulbladiga smällspirean på landet.

Till slut uppsökte jag vårdcentralen, som röntgade armbågen och konstaterade att inget var brutet.

Jag blev rekommenderad att uppsöka sjukgymnasten i Nynäshamn och där fick jag tips om egenmassage och rörelser. Men handen blev allt rödare. Inte riktigt så röd som den japanska lönnen men väldigt röd och svullen och huden spränger.

Jag gjorde ett nytt besök på vårdcentralen, då jag föreslog att det skulle kunna vara borrelia. Man tog blodprov och igår bekräftade man att att det fanns sådana bakterier.

Det finns inget synbart sammanhang mellan borrelia och att jag slog armbågen. Mycket konstigt är det. Borrelian sprids av fästingar och sådana finns det gott om i vårt område. Jag har redan plockat bort en. 

Nu har jag grönt ljus för en penecillinkur på tre veckor och har startat idag. Och våren är lika vacker varje år, som kornellen på landet.

Korallkornell

Korallkornellens blad utvecklas men har ännu så länge den spröda grönskan kvar.

Bladen ser blanka och nästan putsade ut och blommorna knoppas och har ungefär samma nyanser.

Efter regnande har blomknopparna fångat upp vatten, så det ser ut som de badar.

Vid sommarstugan

Idag var jag till landet för att fortsätta vårstäda. Vägen dit går genom små skogsområden, som naturen själv sköter i stort sett. Närmast vägen har man fällt träd, varvid en del som skadats får ligga kvar till insekters glädje. 

Våren är alltid ett par veckor senare på landet än hemma. Ormbunkarna har börjat rulla upp sina blad och insekter vaknat till liv.

Den gröna julrosen väckte särskilt mitt intresse idag. Något sådant har jag aldrig sett. Jag vet inte riktigt vad det är jag tittar på. Det vita verkar vara små larver men det bruna ... tur jag har kameran framför mig som skydd.

Elbolaget var tidigare och sågade ner grenar på träd på vår tomt, vilka de tyckte hotade deras ledningar. Idag var jag och städade och krattade gräset, där de låg. På sina ställen i gräsmattan ligger pälsrester från det stackars rådjuret.

När jag rätar på ryggen och tittar lite uppåt ser jag hur slånbärsbusken blommar och himlen är blå - solen skiner och det är så härligt.

Länk: Nature Footstep, trees-n-bushes 7

Bladkramare och bobyggare

Så var det dags att rensa gräsmattan från de vackra solgula maskrosorna innan de går i frö.

En protestmarsch  inleds omgående. En bladkramare vägrar släppa taget. Maskrosbladet är stadigt och en utmärkt utsiktsplats.

Mer diskreta protester framförs av en minispindel, som just har inlett sitt bobygge. Den håller sig så osynlig som möjligt men blänket i trådarna avslöjar att den finns där. Den tycker inte om att man river boplatsen utan att först ange ett nytt område.

Länk:
Nature Footstep - fånga ljuset
Macro Monday 2
I heart macro 102

Blå vitsippa

Första gången jag såg blåa vitsippor vid sommarstugan kunde jag inte begripa vad det var för blomma - gröna vitsippsblad med en blåsippsblomma. Det finns även andra nyanser i blårosa toner.

Jag har googlat och hittat två olika sorter eller namn: Anemone nemorosa 'Robinsoniana' respektive 'Royal blue'.

Vårstädat på landet

Jag har påbörjat vårstädningen på landet. Men först tog jag ett varv runt tomten för att se utvecklingen. Mest nyfiken var jag på munkhättan - det gröna spetsiga i mitten av de rödaktiga stjälkarna skulle kunna vara början på en blomma.

 Presidentsippan har så härlig färg, lilaaktigt blå. Bladen är så fina med en röd kontur.

Vårtandroten blommar för fullt. Det är en trevlig växt som blir fin som marktäckare.

Ack ja, liljebaggarna är redan i farten.

Nu har jag har hittat fler skelettdelar lite här och där på tomten. Av den här detaljen att döma kan det vara ett rådjur.

Länk: Helgbilden

Mopedum - nostalgimuseum i Nynäshamn

I Nynäshamn finns ett nostalgimuseum, som heter "Mopedum". Detta museum, som huserar i stadens gamla simhall, skildrar tidsperioden mellan 1952 och 1979. Lotta och Nisse Skogsmyrs "Mopedum" är ett paradis för både samlare, historiker och nostalgiker. Museet invigdes i maj 2012 av Lill-Babs.

I "Mopedum" får besökaren följa Sveriges kulturella och sociala utveckling från frysens intåg på 1940-talet till velourpappornas första danssteg på 1970-talet. Museet är uppbyggt som ett antal scener, dekorerade med de klassiska prylar och kläder, som fanns i svenska hem under 1900-talets mitt.

I "Mopedum" har mopeden en central plats. Nisse Skogmyr har samlat på sig hundratals mopeder och använder dem som tidsmarkörer i utställningen. Flera av dem är eftertraktade rariteter (ovan: källa Nynäshamns Posten).

Köket påminner om hur det såg ut hos min farmor. Och min pappa åkte på en röd moped till och från arbetet. När vår hund - en cockerspaniel - satte sig vid ytterdörren och viftade förvän-tansfullt på svansen, långt innan pappa syntes, visste vi att pappa var på ingång.

Förutom museet kan man koppla av med en kopp kaffe på Café Radiokakan. Radiokaka gjorde min mamma när jag var liten. Hon var mycket försiktig, när hon smälte kokosfettet, så att det inte skulle bli för varmt och fatta eld.

I samma hus finns även en konsthall, Konstpoolen, där man just nu (2-14 maj 2015) ställer ut fotografier av Håkan Sundström, Lill Marie Sundström och Mats Jörebo.

Bilderna ovan tillhör "Mopedum"
Här finns fler bilder: http://kviglot.se/foton/155/
Museets hemsida: http://mopedum.se/mopedum/ 
Recept på radiokaka: https://www.coop.se/Recept--mat/Recept/r/radiokaka/

Inlägget ingår i gruppen 'lördagstema' - övriga deltagare se ruta till höger.