I helgen har jag återupptagit bekantskapen med elljusbanan här i Ösmo. I mitten på 1970-talet brukade jag åka direkt från jobbet och gå runt banan, som då var drygt 2,5 kilometer.
Det är en blandskog av barr- och lövträd. Lövträden lyser upp skogen med sina glada höstfärger.
Till och med slyet under elledningen lyser vackert.
Kommunen har gjort om elljusspåret, så att det är längre nu. På en stolpe finns en knapp, där man kan tända ljuset själv och då lyser det under en timme.
Gångstigen ligger på en kulle. Man ser att runt om ligger bondgårdar, åkrar och ängar. Det är gamla väg 225 som går förbi bondgården.
Nästa års blad är förberett hos blåbärsriset. En spindel har gjort ett nättak på riset. Jag har promenerat över en timme.
Tur att det är ljust för vem vill möta en sådan här sak i mörkret. Jag tror inte att jag bryr mig om kvällspromenader, faktiskt.
Länk:
helgbilden