LEV I NUET MEN LÄR AV HISTORIEN

tisdag 22 november 2016

Mera höstfärger

Det var en hel evighet sedan kärleksörten höll på att slå ut och humlorna hälsade på. Det var i mitten av september jag kunde njuta av besöket.
Idag har förgängelsen tagit över. Den är mycket vacker hos kärleksörten. Blommorna övergår först i en mörk rosa nyans medan bladen gulnar. Blomman blir ett blickfång i trädgården.
Äppelträden står nakna med alla löv på marken. Där har några äpplen ramlat och borrat sig ned. Jag ska plocka bort dem, för de brukar locka till sig viltet - rådjur, älg.

Länk:
image-in-ing
our world Tuesday

måndag 21 november 2016

Vackra höstfärger

Vidjehortensia
 Sockblomma
Alunrot

En tur i trädgården visar, att det fortfarande finns vackra färger på en del löv. Vädret växlar mellan regn och solsken. Temperaturen ligger runt plus fem grader. Är det bara uppehållsväder är det skönt med röra på sig, att promenera runt.

Länk:
Macro Monday2

söndag 20 november 2016

Nästa år ...

År 2013 hade jag målat barken på några nedstågade stammar svarta med vita prickar på. Jag tyckte det såg väldigt tufft och annorlunda ut, en kul grej. Så småningom ramlade barken med det tjusiga mönstret av och det såg förskräckligt ut.
I år målade jag stammarna vita - tänkte att det skulle se ut som en vacker klassisk vit staty. Det skulle bli så vackert. Men det såg förskräckligt spöklikt ut. Ett tag tänkte jag såga bort allt men sedan funderade jag vidare.
Jag hade restgarner som jag använde. Virkade några rutor och ett band och svepte om spökstammarna och hängde dit lite glasflaskor som prydnad.
Väder och vind har gjort att arrangemanget börjar se höstlikt skamfilat ut. Det får sitta över vintern. Nästa år ska jag göra något vackert som jag kommer att bli så nöjd med ...

Länk:
Helgbilden

lördag 19 november 2016

I storfiskarens sits

Jag var på kurs i Nynäshamn härom veckan. Medan jag parkerade bilen lade Gotlandsbåten ut, långsamt för att inte skapa svallvågor. Det var en gråväderskursdag med fuktig blåst, som gjorde det skönt att vara inomhus.
Vi höll till på Skärgårdshotellet. Den förste man passerade var mannen på ljugarbänken, en väderbiten fiskare. Bakom honom hängde ett trassel av fibrer, ett nät som förstås hade slitits sönder av gigantiska fiskar - så stora att armarna inte räcker till att visa hur stora de var.

Jag funderade över vad stenarna skulle representera - kanske har de varit i en stenkista vid någon brygga. 
En Sankt bernhadshund med kagge under hakan satt bredvid bänken, beredd att hjälpa någon nödställd. De användes ju förr av munkar som räddningshundar för att hjälpa vandrare i svår terräng. Terrängen häromkring är ganska tillgänglig, så man får ljuga ganska bra för att behöva använda en sådan hund - så den passar vid en ljugarbänk i Nynäshamn. Min sits för dagen var en stol i ett samlingsrum.

Lördagstema förra veckan var 'fiber' och denna vecka 'sits' - jag slår två flugor i en smäll i samma inlägg. Andra som deltar i lördagstema är:

Karin på Åland
Englundskan
Karin i Stockholm
Anna

Anki
Helena
Matfreaket
Livsrummet
Olgakatt
Tove
Pensionären på ön
Ulla-Minnatur (jag)
Wienerbrödslandet

Jordgubbar och bubbel 

tisdag 15 november 2016

Lövgrotta

I grottan på landet är en blomkruka med färgränder nedgrävd i gruset. Den brukar ha ett lock men det var försvunnet när jag tittade till sommarstugan i veckan som gick.
Jag hittade den en bit ifrån nästan helt täckt av löv från blåregnet. Undrar hur det gått till egentligen när den hamnade där. 
Den ska ligga över blomkrukan. Så ska det se ut så att ingen trampar ned i krukan och gör illa sig. Vattnet ur berget till kranarna är avstängt för säsongen.

Länk:
Tisdagstema - ränder
Our world Tuesday
Image-in-ing 

söndag 13 november 2016

Vill gå i ide

Snön har smält en aning i det omväxlande molnsolväder vi haft. Det är en sådan där onödig snö, som ställer till en massa oreda för att sedan försvinna.
Slånbären hänger tappert kvar på de taggiga grenarna - kanske är det taggarna som gör att bären får vara ifred. Jag är inte så glad i att halka omkring. Det hjälper inte alltid att man har dubbar på kängorna (Icebug).
Det är skönare att vara inomhus, läsa böcker insvept i en pläd, dricka te, känna hur hjärtslagen sjunker och andetagen blir lugnare - lite som att gå i ide.

Länk:
Helgbilden

fredag 11 november 2016

Vilken vecka!

Samma sak varje år. Man överraskas av kylan. Och så ett snöoväder utan dess like ovanpå - har skottat framför garaget ett par gånger. Sedan tittar jag i trädgården på baksidan huset om allt är OK. Där har jag glömt regnmätaren - varför tömde jag inte regnmätaren och tog in den tidigare?

Nu frös vattnet till is och sprängde sönder den. I botten av regnmätaren var ett björklöv inbäddat i isen. Att skaffa en ny regnmätare står på nästa säsongs "att-göra-lista".
Trafikkaos med inställda buss- och tågturer blev en följd. Jag var tvungen att få på vinterdäcken på bilen. Jag tog en promenad till den firma jag brukar vara hos - stängd, borta, fanns inte kvar. Vid de tillfälliga däckbytarställen som fanns var köerna timslånga. Jag placerade mig vid telefonen och fick efter några dagars ihärdigt sökande tid hos en firma i Nynäshamn.
Sedan var det dags för en kursdag även den i Nynäshamn. Då var det skönt att kunna ta bilen, när man har en tid att passa och inte kan lita på de allmänna kommunikationerna. Man vet aldrig om pendeltåget går eller inte och oftast finns inga ersättningsbussar.

Tog en försiktig halk-promenad runt el-ljusbanan efter veckans stillasittande. De flesta lövträd är nu klädda i sin vinterskrud - alltså nakna grenar. Ett och annat björklöv klamrar sig fast. Ekarna är de träd, som fortfarande har ett vackert höstfärgat bladverk kvar.

Länk:
Floral Friday Foto 259

tisdag 8 november 2016

Organiserad - tisdagstema


Jag håller på att organisera och rensa bort bilder ut min dator. Det lyser rött när jag tittar i utforskaren. Det får snart inte plats mer. Bilder från förra säsongens is på landet samlas i papperskorgen tillsammans med molnformationer i Ösmo.

Svamparna hamnar på samma ställe - en del tillsammans andra i ensamt majestät.

Länk:
Tisdagstema - organiserad

söndag 6 november 2016

Alla helgons dag

Min dotter och jag besökte Skogskyrkogården, Stockholm, på Alla helgons dag för att tända ljus i minneslunden för våra kära bortgångna. Kyrkogården invigdes 1920 och omfattar ca 102 hektar och rymmer ungefär 100.000 gravar. Den omges av en stenmur som är ca 3,6 kilometer lång.

Kortet är taget från Heliga korsets kapell över spegeldammen mot Meditationslunden med almarna. År 1994 fattade världsarvskommittén beslut att uppta Skogskyrkogården på världsarvslistan.
På Skogskyrkogården finns fem kapell för begravningsceremonier. Vi besökte Heliga korsets kapell.

Utanför kapellet står Uppståndelsemonumentet, en skulpturgrupp i brons utförd av John Lundqvist. Monumentet innefattar skulpturer av sex individer och motivet är kropparnas uppståndelse eller själarnas uppvaknande och rörelse mot ljuset. Skulpturen är placerad under en öppning i taket. 
Kyrkogårdsförvaltningen bjöd på musik under dagen. Vi lyssnade på Mästerolofskören under ledning av dirigenten Bo Tobiasson. Det var körmusik när den är som bäst.
Målningen bakom kören är en fresk (kalkmålning på våt puts) av S X:et Erixon. Han vann första pris i en tävling om utsmyckning av Heliga korsets kapell 1938. Motton var 'Årstiderna' respektive 'Liv Död Liv', där han berättar om den dödes färd över havet mot solen.

Länk:
Helgbilden
John Lundqvist monument Karlskoga

fredag 4 november 2016

Ögonkontakt med hästar


På mina promenader runt Ösmo träffar man för det mesta på hästar. Jag höll mig på avstånd i början men har blivit lite modigare, så att jag har kunnat gå närmare dem. De verkar väldigt intresserade och nyfikna.

De är så lugna, står stilla i hagarna, tuggar på något för det mesta, eller står bara och tittar på mig. Jag vet inte om den ögonkontakt man får med en häst påverkar en på samma sätt som ögonkontakt med en hund. Men det känns i alla fall bra att bara stå där och se varandra i ögonen.

Länk:
Camera Critters 447
Saturday Critters 151

tisdag 1 november 2016

Känslomässig ögonkontakt







Det känslomässiga bandet mellan hundar och deras ägare är starkare än vad man hittills trott. Bara genom att se varandra i ögonen ökar nivåerna av ett hormon, som får både hunden och ägaren att må bra. Hundägare berättar ofta om den tillgivenhet och kärlek deras husdjur visar.

Nu visar forskning att hunden åker snålskjuts på samma mekanism, som vi människor använder oss av när vi ska knyta an till våra barn eller en partner - det är ögonkontakten som räknas. När hunden tittar på oss påverkas vi, så att vi tittar mer på hunden - något som i sin tur får hunden att titta mer på oss.

Ögonkontakt resulterade i förhöjda nivåer av hormonet oxytocin, både hos hunden och dess ägare.  Det här oxytocin-systemet finns hos många däggdjur och används när två individer ska knyta sociala band med varandra.

Ovan information är hämtad ur DN och hela artikeln kan läsas här.

"Ögon" är denna veckas tema. Övriga i gruppen är:

Karin på Åland
Englundskan
Karin i Stockholm
Anna

Anki
Helena
Matfreaket
Livsrummet
Olgakatt
Tove
Pensionären på ön
Ulla-Minnatur
Wienerbrödslandet

Jordgubbar och bubbel 
 

Länk:
Our world Tuesday
Image-in-ing

söndag 30 oktober 2016

Mångfald

Bären på bukettapeln på landet är röd av sina frukter, som sitter i mångfald på grenarna.
På marken ligger en mångfald gröna frukter under ett annat träd, som jag inte har en aning om vad det är för något. De ser ut som små miniäpplen, är sura och stenhårda. De trängs på marken med löven från samma träd.
I och vid dammen trängs blad. Näckrosbladen täcker en stor del av ytan och några har höjt sig över mängden. Träden runt om har pepprat ytan med små brungula blad och sköldbräckan doppar sina stora gula löv i vattnet samtidigt som de visar upp en vacker spegelbild.
Det är fortfarande en del löv kvar på träden, så det är dubbelt jobb att starta krattningen - väntar ett tag till. När första frosten kommer brukar träden snabbt bli nakna.

Jag får gå försiktigt över bron på dammen, för löven gör den hal. Rhododendron har, tacksam för regnet den senaste veckan, rest upp sina blad. Ormbunken kämpar på med sin gulgröna färg som snart kommer att övergå i bruna nyanser.

Länk:
Helgbilden

lördag 29 oktober 2016

Intet är som väntanstider



Veckans tema är "i väntans tider". Min stora, otåliga väntanstid är precis när snön smält och isen börjar släppa sitt tag om vattenpölar. Bladknopparna är fortfarande små. De väntar på mera ljus och mera värme. En vacker dikt, som illustrerar detta är Erik Axel Karlfeldts "Intet är som väntanstider":


Intet är som väntanstider,
vårflodsveckor, knoppningstider,
ingen maj en dager sprider
som den klarnande april.
Kom på stigens sista halka,
skogen ger sin dävna svalka
och sitt djupa sus därtill.
Sommarns vällust vill jag skänka
för de första strån som blänka
i en dunkel furusänka,
och den första trastens drill. 

Intet är som längtanstider,
väntansår, trolovningstider.
Ingen vår ett skimmer sprider
som en hemlig hjärtanskär.
Sällan mötas, skiljas snarligt,
drömma om allt ljuvt och farligt
livet i sitt sköte bär!
Gyllne frukt må andra skaka;
jag vill dröja och försaka,
i min lustgård vill jag vaka,
medan träden knoppas där. 


De övriga som deltar i veckotemat är:

fredag 28 oktober 2016

Murgröna (Hedera helix)

Jag var på en promenad runt ön Trehörningen i Nynäshamn förra veckan. Många av husen byggdes i början av 1900-talet. I en trädgård slingrar en murgröna uppför ett träd. Här syns tydligt att den har dimorfa blad – tvågestaltade. De handflikiga och handnerviga bladen på de klättrande grenarna (till vänster) byts på blomskotten mot blad med hela, äggrunt lansettlika och fjädernerviga skivor (till höger). Det är första gången jag ser detta fenomen 'på riktigt'.
En geting var fortfarande igång trots att det har varit ganska kyligt.

Länk:
Floral Friday Foto