Veckans fredagstema hos Carina på bloggen
sinneskatten - liv - blev ganska uppenbar för mig i måndags. Jag sov fortfarande, då min man väckte mig och sade att telefonen ringde. Jag låg närmast men hann ändå inte svara. Såg på nummergivaren att det var hemligt nummer, displayen visade "utropstecken". Då slår det mig, att så blev det när akuten från Karlskoga lasarett ringde förra året.
Jag rusar upp, snabbdusch, på med kläder, måste iväg tänker jag. Men så besinnar jag mig och börjar med att ringa till det serviceboende, där mamma borde vara. Inget svar hos enhetsschefen, sjuksköterskorna vet inte ännu för ronden är inte påbörjad. Jag blir till slut kopplad till avdelningen.
Nej, det är ingen fara. Allt är bra. Din mamma mår bra. Och livet går vidare en stund till.
7 kommentarer:
Vilken jobbig morgon du vaknade upp till.
Jobbigt när man oroar sig i "onödan". Skönt att din mamma mådde bra.
Kram!
Lite så där blir jag oxså när telefonen ringer ibland och man inte hinner svara av någon anledning.. Dolt nummer. Jag förstår att tusen tankar dök upp för dig.. Jag har själv en mamma på äldreboende .. det händer de ringer ibland.. men för det mesta är det bra. Ha de.. Fin helg till dig. Tulpaner ger verkligen Liv i ett hem :)
Varför kunde han inte svara då, undrar jag? Det går ju lika fort för honom att kasta sig över dig till telefonen som att väcka dig ...
Nog undrar man vem som ringer så tidigt?
Det var onekligen liv i din berättelse.
Så kan det vara. Livet går vidare. Tur att din mamma mådde bra.
Men vem ringde så tidigt och vände upp och ner på dig dag?
Usch ja det känner man igen.
Oroligt sådant där. Känns igen. Tulpaner i vitt är vackert liv.
Skönt att det var ”falskt alarm”.
Själv däckade jag i mega-influensa på min födelsedag och börjar återvända till livet igen först nu. :-(
Fin bild.
Skicka en kommentar