Utan att man funderat på något särskilt kan minnesbilder plötsligt dyka upp. En doft, något man ser. Vi var och tittade till landet idag. Det var löv på marken överallt, i massor. Men så upptäckte jag att ett par av löven var svampar.
Då kom jag ihåg. Så där var det när jag var liten. Ibland var jag tvungen att följa med mamma och pappa och plocka svamp. Jag hittade aldrig något, såg bara löv, överallt, i massor. Medan mina föräldrar plockade och plockade ... massor med svamp. På Marits blogg finns andra som funderat.
Saturday's Critters # 579
42 minuter sedan
8 kommentarer:
Plocka svamp gillar jag men här nere hittar jag inte så mycket har inga bra ställen.
ha en fin dag
Kram Meta
Det gäller att koppla på svampradar´n!!
Ja sådana barndomsminnen kommer över en ibland. Jag minns att jag alltid fick följa och plocka hjortron, jag var inte road :)
härlig bild , här ligger svamparna under snön
Att hitta litet svamp kan väl gå ibland. Men de ätliga är svårare att hitta. Jag är inte duktig på svamp och jag skulle inte ge mig på dem du fotograferat. Men jag kan ju ha fel.
Jag älskar svamp men är så dålig på att känna igen vilka som är ätliga. Jättefina bilder!
Precis så är det. Utan att man tänker på det kan man som du säger känna en doft och plötligt kommer gamla minnen fram. Ganska fantastskt vad mycket man har lagrat i hjärnan. Brukar försöka framkalla minnen. Som att just gå i skogen, höra hur löven prasslar under skorna och känna den speciella doften av höst. Lite svårt ibland att få fram den där speciella känslan när jag sitter här på Malta ;-) Fina bilder visar du hursomhelst. Svampen ligger ofta väldigt väl dolda bland alla löv.
https://anitamalta.wordpress.com/
Dom gömmer sig väl men du fick med dom på bild i alla fall.
Skicka en kommentar