I påskas hade jag en virkad prydnad med en fjäder i. Detta mönster gillade jag och har använt till en juldekoration i vitt med en pärla i mitten. Jag har testat att hänga mina alster i en blomma.
Det är så fint med virkade hjärtan. Jag ska ha några i julriset i en vas och vill ha dem ganska små och inte med för mycket krusiduller. Fick improvisera fram detta.
Jag har virkat ett dussin snöstjärnor med olika utseende. Dessa har jag planerat hänga i något fönster som en slags mobil.
Oktober månad innebar Rosa bandet - kampanj - Bea på bloggen http://daggdropp.blogspot.com/ har bidragit på sitt sätt, köpt några produkter som ger en del till kampanjen, samt gjort en Spa-korg, som hon lottar ut. Korgen har hon virkat och sytt i innertyget. I den finns bl a hudvårdsprodukter, handduk, m.m. (Klicka på länken så kommer ni till inlägget).
Vid entrén till villan har vi lite växter à la 1970-tal. En rödbladig berberis byter sin mörkt röda sommarfärg mot ett ljusare scenario i rödoranga och gula toner. Varje vår klipper jag ned hela busken nästan till marken, eftersom den tenderar att breda ut sig om den får växa i fred.
På baksidan huset alldeles i gränsen mot ena grannen har vi några berberis med gröna blad. Och taggarna är inte roliga. Hur i hela fridens namn kunde jag plantera dessa? Jo, alla möjliga människor använde ett område där som genväg. Det som växte där från början (thujor, tulpaner, blommor) blev nedtrampat och förstört. Jag ledsnade till slut och dessa buskar har ingen forcerat.
... tror jag. Just nu i alla fall. Det var ganska skönt att promenera idag. Jag gick ett varv i trädgården och tog några bilder.
Bergeniabladens baksida har så vacker nyans mot omgivningen, som mest är grön gräsmatta. Den gulbladiga smällspirean verkar ha lekt Halloween. Den röda färgen på löven på japansk lönn har nu övergått i bruna nyanser. Den ligger som ett täcke över sin närmaste omgivning, exempelvis dagliljan som lagt ned sina blad och den spräckliga klätterbenveden.
Igår när jag var och handlade passerade jag en gul lönn, som hade tappat nästan alla blad. Då kom jag att tänka på bloggen Skaparglädje, där jag sett hur man kan göra lövrosor av lönnblad. Så jag tog en plastpåse och fyllde med några blad för att apa efter och göra något liknande när jag kommit hem. Löven var mest bruna och gula - inte alls lika vackra som Skaparglädje använt. Jag är nog lite sent ute.
Mina silverax hann inte riktigt slå ut i år. Man kunde ana lite vitt men sedan kom frosten och tog dem. Det är egentligen de röda bladen, som jag uppskattar mest. I rabatten står deras färg och taggiga form i stark kontrast till bergenians runda, gröna blad. Silveraxbladen blir dessutom vackra på hösten i en mängd olika nyanser.
Vi har avslutat vårt arbete i trädgården både hemma och på landet för den här säsongen. Mycket blev uträttat men en del är kvar.
Det är trevligt med kaffepausar i trädgården. Ser man en kaffekorg, så vet man var jag håller på. På landet finns här och där bänkar man kan sitta på.
Virket i den här bänken och trapporna nedanför är genomruttna. Till nästa säsong är inplanerat ny bänk och nya trappsteg i samma stil som i grottan.
Utsikten härifrån är ett slags mitt emellan läge. Man ser ovandelen på stenblocket som utgör tak till en av ingångarna till grottan. Det är mycket naturtomt man strosar runt i, höga tallar, stensöta, olika slags mossor.
Ställer man sig (jag kryper) på blocket och tittar ut över kanten ser man trampstenarna i en naturlig damm samt början på kinesiska muren.
Jag var inte alls beredd på snö. Det är jag aldrig. När jag skulle vädra sängkammaren och öppnade fönstret, tittade jag rakt in i äppelträdets snöiga blad. Tung, isig, kall, hemsk snö böjde ned grenarna. Jag höll på att trilla baklänges tillbaka i sängen. Och på väg till Nynäshamn hamnade vi bakom snöplogen ...
När farmor (död sedan många år) virkade dem, hade hon även tankar om, hur jag skulle använda dem. Några är mycket små och ska ligga under glas, så att det inte blir ringar på bordet. En del dukar är i glada färger. Hon har även virkat servetthållare. Det var mycket populärt just då. Och det skulle matcha exempelvis brickduken. Återstår att se om jag får ihop fler stjärnor till en större duk - jag ska pussla en stund till.
Jag fick ju så många överraskande olika nyanser rosa-vitt-rött på lupinerna jag planterade tidigare i år. Nu har jag gjort en uppföljning. I rabatten fanns redan tidigare astilbe i en skäraktig nyans. Jag kompletterade med flera astilbe, som inte blommade just då utan bara hade skyltar med blombilder i olika rosa och röda nyanser. Har alltså ingen aning om hur det hela kommer att se ut, när de blommar. Precis som när jag köpte lupinerna - konsekvent alltså. Jag lär mig hela tiden.
Vid en upphöjd mur vid en av grusade gångarna hade jag tänkt plantera nya buskar. Men när jag började rensa ogräs var jorddjupet bara tio till tjugo centimeter och den vackra stenmuren vill jag inte förändra.
Hit fick den marktäckande revsugan flytta tillsammans med annat smått och gott. En hosta flyttades från dammen för att ge mer plats åt kvarvarande hostor. Den delade jag i tre mindre plantor. Vidare flyttade jag ett par buxbom, som inte trivdes på sin ursprungliga plats. Jag kompletterade med två Oshimastarr, som blev över när grottan renoverades. Köpte sedan två klätterbenved, Euonymus fort. 'Emerald Gaiety' (grön-vit) och Euonymus for. 'Blondy' (grön-gul).
Och sedan är det bara att leva på hoppet - att inga rådjur, älgar, grävlingar, vildsvin, mördarsniglar känner sig frestade.
På landet eldade man igår trädgårdsavfall, så att solen nästan skymdes. Sedan 2003 har Nynäshamns kommunledning bestämt, att vi får bara elda trädgårdsavfall på våren under veckorna 15-16 och på hösten veckorna 41-42. Och renset ska vara vedartat och torrt. Andra tidpunkter kan man lämna trädgårdsavfallet till kommunens återvinningscentral.
Ack ja, friheten med eget hus, egen tomt ...
Sönderbökat - det känns som man driver en slags djurpark med fri tillgång till mat.
Den här busken är sirligt formad av trädgårdsmästaren, som en gång ägde vår sommarstuga. Den växer på baksidan huset. Jag har inte haft klart för mig, vad det var för växt. Bladen är ganska tjocka, läderartade och mörkt gröna.
Jag har en sådan där hatkärlek till bergenia. Den fordrar sin plats. Så hittade jag en sort för några år sedan - har glömt vilken - som jag köpte. Den hade mindre blad än de jag sett i trädgårdar - det var nog därför jag föll för den.
Och så klart hade jag ingen bra plats för den när jag kom hem. Jag pressade in den mellan befintliga växter under en syren. Det blev ganska lyckat ändå, eftersom jag gillar variationen med olika färg och form på de olika växternas blad.
Jag har sedan några år accepterat, att ledvärk begränsar min aktivitet vad gäller trädgårdsarbete. Av den anledningen har jag ändrat inriktning. I stort sett kan man säga att den går ut på att välja växter utifrån bladform och -färg istället för blommorna, många av samma sort för massverkan.
Jag vill ju fortfarande göra en massa saker men delar in arbetsuppgifterna i önskeprojekt. I år har jag grusat gångar på landet. Det har fått ta hela sommaren i anspråk. Allt jag gjort utöver detta är en bonus.
Härom året blommade bambun på landet, varefter den dog. Den gör ju så, växer i hundra år, blommar och dör. Jag har låtit den vara kvar, klippt den jämn och virat ett par snören runt, så att den ska se lite prydligt ut. Ovan bild är från slutet maj i år.
När jag gick runt i trädgården på landet kunde jag inte undgå att lägga märke till denna indiskreta handling. Klart jag vill veta vem som gör så! Ovanpå en sten! Så att det syns ordentligt!
Jag tog en närmare titt - ganska smal och avlång - och fy vilken stank!
Nedanför ligger ännu mera stinkbomber men de har en annan form, runda.
När jag ser mig omkring märker jag att mina nya hostor är avätna. Det återstår ojämna stjälkar - rådjur brukar slita av blad på det sättet med kindtänderna, har jag googlat.
I närheten av garaget har jag kastat grenar, som jag rensat bort. Där finns ett alldeles runt hål.
Kan det vara rådjur som använt rävens revir, varvid räven måste skarpmarkera sina gränser? Räven markerar sitt revir på detta tydliga sätt. I somras såg vi ett par rävar, som lekte nedanför balkongen, så de kanske är kvar.
Eller är det kanske en grävling även om jag inte sett någon? Men de rör sig å andra sidan mer på natten. Vildsvinen kanske är oskyldiga?
