Kärlek på liv och död

Jag har fortfarande inte tvättat köksfönstret. I över en vecka har jag beundrat korsspindelhonan och hennes vackra nät. Man kan tydligt se de vita prickarna på bakkroppen, som formar ett kors och som gett spindeln dess namn.

Ytterligare en spindel har dykt upp. Det är en kärlekskrank hane. Den är mycket mindre än honan. Korsspindeln saknar luktsinne och har dålig hörsel.

Parningsritualen är lång och invecklad, för att hanen ska kunna närma sig honan utan att hon misstar honom för ett byte. Det händer att hanen inte överlever parningen utan blir dödad och uppäten av honan.  Hanen har närmat sig honan ett oräkneligt antal gånger medan jag stått och tittat.

 Men just som den ska till att para sig kastar den sig plötsligt med full kraft bakåt. Så där har han hållit på nu ett par dagar. Jag har läst att honans äggantal ökas efter att hon har ätit upp hanen. Efter att honan lagt sina ägg dör hon. Äggen kläcks nästföljande vår.

Just nu sitter hon allena mitt i sitt nät. De är skickliga nätbyggare. Nu syns hanen inte till längre.