Barmarken skymtar runt stammen på äppelträdet. Det närmaste grönska man kan komma är den gröna klisterremsan.
Nedanför altantrappan kan man ana ena hörnet av en grön fotskrapa - och så mossan mellan plattorna.
Snön är porös och nästan genomskinlig. När björkens löv är stora som musöron brukar jag klippa ner nejlikrosen.
Maskrosbladen är det närmaste grönska man kan komma i trädgården just nu. Man får vara glad för det lilla.
På Humlebackens blogg finns övriga rapportörer från våra landskap.
3 kommentarer:
Härligt, det börjar töa även hos dig, här är snön borta. Tänk att man kan bli så glad för ett maskrosblad, bara för att det är grönt.
Kram!
Då kan det ju inte vara så mycet snö kvar hos dig, det närmar sig startskottet. Musöron tar kanske en stund till men jag hade varit glad för en maskros också, allt som är grönt är vackert, speciellt nu :)
Du har ju i alla fall hittat lite grönt;-)
Inte illa !
Elisabeth
Skicka en kommentar